Som jag skrev i ett tidigare inlägg så besökte jag för några veckor sedan Larry’s Corner på Söder och lyssnade på Gabriel Kuhn som presenterade sin nya bok “Life under the Jolly Roger” – jag lovade lite smått att jag skulle skriva något om den när jag plöjt igenom de 186 sidorna brödtext (av 265 totalt), och jag känner mig väldigt motiverad att göra det nu.

Det här var en mycket intressant bok att läsa – när jag kom till Larry’s Corner så var jag inte medveten om Kuhns politiska inriktning (anarkism) och jag blev nog inte heller det under själva presentationen som mestadels handlade om mer historiska fakta kring sjöröveriets guldålder (1690–1725). Det var därför lite av en överraskning när jag efter några sidors läsande insåg hur pass radikal den här boken är; Kuhn verkar faktiskt till och med rikta sig till radikaler i sitt skrivande, vilket gör det hela ännu mer intressant.

Upplägget är seriöst och akademiskt utan att för den delen verka torrt; källhänvisningarna är tydliga och väldigt många (notapparaten tar upp nästan femtio sidor) och källor och författare citeras i stället för att refereras till. Detta sista gör att texten ibland blir lite upprepande, men å andra sidan får man en mer enhetlig bild av de olika författarnas syn på problemen.

Som inledning presenteras problemen kring piratforskningen och dess syn på piraternas roll under och efter sin egen tid, hur den romantiska bilden av piraten påverkat vår syn på dem och hur olika författare försökt tränga igenom denna uppfattning. Kuhn är dock väldigt noggrann med att klargöra att han inte anser det möjligt att tränga fram till en objektiv, sann bild av detta fenomen och att han därför inte ens tänker försöka. Mer relevant är att undersöka hur nutida aktivister och radikaler kan använda sig av den starka symbol som piraterna utgör – tillämpning i stället för tolkning – piratmyten är mer intressant än piratsanningen.

Vidare presenterar han en utförlig bakgrund till tidsperioden med dess olika aktörer. Piraternas föregångare buckanjärerna och deras skillnader/likheter med sina efterträdare behandlas utmärkt och utförligt; ofta skippar författare att mer detaljerat presentera dessa trots att deras historiska betydelse i detta fall är stor. Till min stora lättnad finns ett kortfattat persongalleri med de viktigare piratkaptenerna vilket omedelbart gör det lättare att orientera sig bland alla namnen som figurerar i boken.

I och med det följande kapitlet om sjörövarnas etnografi så börjar boken bli allvarligt läsvärd – Kuhn introducerar piratskeppet som ett radikalt eget samhälle med sitt nomadiserade rörelsemönster, trotsande av det traditionella rummet, demokratiska system, kontakter med kringliggande kulturer, inriktning på noll-produktion och icke-exploatering(i stark kontrast och konflikt med kapitalismens överflödsproduktion) samt motstånd till nationsidén. Framförallt stycket om självstyre står starkt understruket i mitt nu ganska slitna ex:

Self-Management
Apart from the relative lack of work, the refusal to engage in accumulative practices, and the absence of a distinct labor sector and alienation processes, the golden age pirates’ economy distinguished itself in another important way from the capitalist development that surrounded it: namely, the pirates controlled their own means of production. This is one of the aspects of golden age piracy that does indeed mark a break with the tradition of the privateering buccaneers. As Frank Sherry points out, while “privateer crews … were still only hired hands despite the fact that they received fair shares of their ship’s plunder, pirates regarded themselves as self-employed, collective owners of their own ships.”
Gabriel Kuhn, Life under the Jolly Roger, 39.

För en musiker och humanist som jag ändå är så kapitlet som följer det som slukas snabbast – piratkulturen. Kuhn redogör för de sociala markörer som skapar den, livsmedel, musik, språk, anti-nationalism och religion samt hur denna kultur skiljde sig från buckanjärernas, som verkligen ser ut att ha format ett tämligen annorlunda samhälle.

Mycket givande är också diskussionen om pirater, ras/hudfärg, kön och sexualitet –  inga svarta piratkaptener, right? Kvinnor ombord? Nej tack. Bögar, någon?
“Jämlikhet och demokrati ombord” visar sig vara en romanticism, men likväl konstaterar författaren att även om dessa tillstånd aldrig uppnåddes så var ändå ett piratskepp the place to be under denna tidsperiod om man var intresserad av dessa kvaliteter.

(För övrigt så är konstaterandet att skeppet utgör den första egentliga fabrikslokalen i historien något som jag verkligen inte tänkt på tidigare. Sjukt intressant.)

Det fjärde kapitlet är bokens längsta och mest varierande – det behandlar pirater och politik. Stundom är det fantastisk läsning, sjörövarnas organisation ombord med demokrati och ständigt ifrågasättande av auktoritet, deras känsla för solidaritet (!) jämtemot andra pirater, piratbesättningarnas instabilitet (som ändå gav dem en kontinuitet), frågan om piraternas påstådda anarkism, dehumaniseringen av sjörövarna – allt är oerhört intressant och presenteras i rasande takt, man får se upp med att blunda så att man inte missar något.

Den moderna parallellen mellan terrornätverks uppkomst som barn till imperialistiska interventioner och piraternas ursprung i samma typ av politisk situation är mycket slående. Staten skapar sin egen värste fiende. Kuhn jämför också piraternas taktik med de teorier om guerillataktik som utvecklades av framförallt Mao, Guevara och Marighella under 1900-talet – likheterna är slående, det som fattas är den ideologiska aspekten. Pirater var revolutionära, men inte några revolutionärer.

Detta sista skulle jag säga är lite av den konklusion som boken kommer till, även om Kuhn själv väljer att avslöja med det lite mer uppmanande budskapet att även om det ibland kan kännas som om Disney m.fl. “kapat” piraterna och deras symbolik så finns Jolly Roger fortfarande där för radikalen att hissa, om vi gör oss förtjänta av den.

De recensioner som citeras på de första sidorna i boken är väldigt hyllande i sin ton, vilket jag förstår. Jag instämmer fullständigt. Detta var en läsupplevelse som får mig att vilja läsa mer. Det här kommer att bli dyrt.
Boken säljs mig veterligen enbart på Larry’s Corner på Grindsgatan på Söder, men den finns säkert på andra ställen också – Larry’s är dock värt ett besök.