Sedan ett par månader har jag slitit hårt med ett lite speciellt projekt – jag översätter förra årets “enda radikala trycksak”, nämligen Rasmus Fleischers Det postdigitala manifestet (kopimifest hela natten lång!) till esperanto. Under en makalös middag på en bakgata i Olympia förra året så uttryckte min föreläsare Anton seriösa dubier huruvida det skulle kunna gå att uttrycka allting på detta språk, vilket jag självklart sade emot. Anton köpte inte helt och hållet detta. Men detta ledde till att jag själv tänkte att jag måste pröva att översätta något riktigt nytt och fräscht, någonting som faktiskt betyder någonting i nuet, från svenska till esperanto. Mycket som en övning, men också för att se hur översättningsarbete faktiskt går till.
Förutom att ha skrivit en mycket intressant bok så har Fleischer också ett mycket intressant språk. Direkta objekt saknas nästan helt om man tittar i hela texten, intransitiva verb är snudd på helt förhärskande – för att kunna göra detta så utnyttjar han svenskans ordföljd till max och till punkt och pricka korrekt. Trots att detta sätt att uttrycka sig är förhärskande så finns inga syntaxfel eller svårtydbarheter som annars lätt hade kunnat dyka upp. Självklart sätter detta press på mig.
Ibland kan dock intressanta problem dyka upp:
“Ljudkonstnärer som lyckas bryta isoleringen bör kunna finna sig till rätta i samtidskonstens värld, sedan den slutat ge förtur till det visuella.”
– Det postdigitala manifestet, kapitel 27.
Ja, hur ska man översätta detta? Vad betyder det till en börja med? Satsdelar, någon?
Mitt försök blev något i stil med “Ljudkonstnärer som lyckas fly från isoleringen skulle kunna göra sig hemmastadda i nutidskonstens värld, detta efter att denna slutat prioritera det visuella.” Eller nåt. Jag är öppen för förslag.
Sedan har vi detta med underrubriken. Boken heter Det postdigitala manifestet: hur musik äger rum, vilket är en fantastisk bra och kongruent titel, men hur översätter man uttrycket “äga rum”? Ja, visst kan man översätta det utifrån vad det betyder, men Fleischer kör stenhårt genom hela boken med att även använda det utifrån dess bokstavliga mening. Musik äger rum, liksom. Ett rum, en plats, whatever. “Det rör sig ytterst om ett våld” (jag älskar att han använder ordet “våld” på rätt sätt!) förklarar han.
Nu har ju jag så sagolik tur att L. L. Zamenhof använde sig av ett sådant uttryck i sin översättning av Hamlet, vilket gör att det är kanoniskt och därmed får användas – därmed La postcifereca manifesto: kiel muziko havas lokon. Prisa Jesus.
Detta gör ju inte att alla utländska esperantister kommer att fatta detta utan att slå i ordbok, men jag har ryggen fri. Däremot är jag mycket intresserad av hur andra översättare (boken översätts också i detta nu till finska och engelska) kommer att lösa detta. Uttrycket verkar inte ens existera i danska eller norska. De holländare jag pratat med fattar inget alls. Vaddå “äga rum”? Engelskans take place är ju ganska nära, men ändå. “Ta plats” är något annat, mer SL-betonat.
Det roliga att sådana problem fortsätter.
Första kapitlet består av en enda kort mening:
Det är dags att tänka på refrängen.
– Det postdigitala manifestet, kapitel 1.
Okej. Okej. Det börjar bra. Hur ska man få fram innehållet i detta då? Boken handlar om musik, så vi kan inte släppa metaforen. Det rör sig dessutom om ett mycket välanvänt uttryck i svenskan, så det vore bra om man kunde få med dess betydelse. Om du tycker att det inte alls är svårt att översätta det, säg då It’s time to think about the chorus till en anglofon och se vilket resultat du får.
Ett annat problem, mycket relaterat till min egen forskning, är uttrycken “rum” och “plats” med släktingar. I svenska så vill man av någon helt outgrundlig anledning helst inte använda ordet “utrymme” som översättning av engelskans space. Detta antagligen då ordet verkar ha någon slags koppling till mindre begränsade rum och inte till större platser osv. Roten är ju densamma som för “rymd”, ur vilken man med inledande majuskel kan urvinna det största som man över huvud taget inte kan föreställa sig (På danska heter detta för övrigt Rummet, vilket säger en del. “Rum” generellt heter “værelse”.).
Hellquists etymologiska ordbok definierar ordet som en substantivisering av ett förmodat indoeuropeiskt *ravah- med grundbetydelserna “vidd”, “djup”, “öppenhet”. Efterledet -rum i flertalet svenska ortnamn kommer också från detta och innebär ett större öppet område. Ordet “rymd” är först belagt i svenskan 1638 hos Stiernhielm och är antagligen en nybildning ur orden “rum” och “rymma”, båda från samma rot.
När Flesicher använder ordet “rum” så tolkar jag detta som att han talar om något mer generellt än “slutna rum med väggar, golv och tak” – detta gör att jag inte kan använda ordet ĉambro (i sig, via franskan, från latinets camera – “litet valv” ur en indoeuropeisk rot *kap- med betydelsen “att täcka över” och därmed släkt med vårt ord “hamn”) utan begagnar i stället uteslutande spaco, vars betydelse är mycket snarlik engelskans space, och loko, “plats”. Det senare är härlett ur latinets locālis vilket gett oss uttryck såsom “lokalitet”, “lokal” osv.
Hur jag än dock gör så blir en notapparat mer och mer nödvändig – denna tillsammans med Fleischers egna, som han så försynt kallar “länklista”. En god vän som hjälper mig med arbetet konstaterade att min översättning verkligen inte är något för den normale esperantisten, men det har aldrig varit min intention. Min intention är dock numera att få den publicerad – en annan god vän konstaterade att denna bok så mycket skiljer sig ifrån vad som vanligtvis publiceras på esperanto att i alla fall några utgivare borde vara intresserade.
De tyska piratpartister jag träffade i Polen var ju i alla fall intresserade, en av dem pratade till och med om att använda den som hjälpmedel vid en översättning till tyska. Det vore ju najs.
Hur långt jag har kommit? Jo, det är väl kanske fem-sex sidor kvar. Sedan så skall allting kontrolläsas, hår ska klyvas och meningskonstruktioner skall dissas. Men vi är nära. Dessutom så har Rasmus lovat att skriva förord.