
Så fyller man kvartssekel – dies irae, dies illa – och av någon anledning så blir man grattad av många! Tack alla, även fast nästan samtliga är häcklande i tonen (“Gubbe!”) så värmer det. Ett speciellt stort tack till er som kom igår till Soldaten Švejk: Erik, Jessica, Pettler, Janko, Carl, Olle, pappa, Kerstin, mamma, gudfar och Viktor (i ordning efter hur ni satt, och inget annat).
Jag hade tänkt mig att köpa en fin ny gitarr till mig själv, lite för att jag stirrat på den i ett halvår men också för att jag tycker att min gamla är för stor (någon som vill köpa den för en tuss?). Det fick jag ju självklart inte göra, så nu är den helt finansierad av födelsedagspengar – vilket också värmer. Sällan man får så fina presenter.
Största omedelbara njutningen bland presenterna stod dock Olle för: lite för tidigt så fick jag igår kväll (i världens mest, inget tvivel, snyggaste presentförpackning: se bild) den helt fantastiska skivan The Trials of van Occupanther med Midlake. Fy fan, det är så bra. Det är så jävla bra.
Låten Roscoe, som inleder skivan, har hittills gått ett trettiotal gånger i iTunes – jag satsar på rekord – ni kan följa utvecklingen på min last.fm. Vi lyssnade självklart igenom skivan under gemensam musikalisk andakt igår kväll, improviserad stämsång till förinspelad musik måste vara det mest postdigitala som veckan uppbringat.
Bland de övriga presenterna märktes tre flaskor sprit från gudfar, Konstens regler av Pierre Bourdieu från Erik, en middag från Pettler, notlibro kaj ĉokolado de Paulína kaj Zuzana, en framtida bok från Viktor (den är beställd), 500 bagis på Adlibris från Kerstin och framtida rom från lillasyster Lisa. Jag hoppas att jag inte glömt någonting, det blir så svårt att minnas saker och ting nu på ålders höst…
Senare i kväll skall det ätas middag hos päronen, jag uppskattar verkligen mitt leverne. Det är fint.